26 november 2008...11:04

lång historia.

Hoppa till kommentarer

sturup.

riktigt bra historia detta, så kände mig tvungen att lägga upp den här. otroligt att man bloggar två dar i rad dessutom… har en gammal lumparkompis, vi kan kalla honom bengt, för så heter han nästan, som pluggar till officer i uppsala. egentligen är han från lund och det var där han befann sig i måndags, när han började sin resa uppåt landet för att åka tillbaka till skolan igen. bengt hade bokat ett tidigt stockholmsflyg som skulle lyfta från sturup halv sju. därför gick han upp klockan fem hemma i lund för att ta bussen ut till flygplatsen. på bussen hör han att det är rätt kasst väder på östkusten med mycket förseningar på flyget… väl framme är trots allt inte flyget försenat alls… ”yes” tänker bengt… ända fram till en halvtimma innan avgång. då får bengt och dom andra reda på att flyget är försenat en timme. när timmen gått blir det ännu en timme och till slut ytterligare en halvtimme. här nånstans märker bengt att han glömt sin laddare till datorn och har riktigt kasst batteri på sin mobil. därför har han absolut inget att göra.

efter all väntan kommer bengt till slut iaf iväg. väl uppe i luften får planet ligga i väntläge i en timme utanför arlanda på grund av ”heavy inbound traffic” som det fint heter. kan förklara det nån annan gång… en riktigt kass landning senare börjar planet taxa till gaten. då får dom reda på att gaten inte är klar och istället får de stå och vänta i en kvart för att kunna hoppa av planet. väl av krånglar bagageutlämningen, men tåget mot uppsala passar däremot väl in i bengts planering. någonstans här börjar det bubbla lite i bengts mage, men han bestämmer sig iaf för att hoppa på tåget istället för att ta sig till uppsala sköta behoven där.

framme i uppsala går bengt med lätta, men lite snabbare steg, på grund av situationen i magen, mot bussen. då upptäcker han att mobilen dött och i uppsala åker man bara buss genom att beställa biljett via sms… han rotar lite i fickan och luskar fram en tjuga och frågar busschaffisen hur långt han kommer på den… ”ingenstans” får han som svar. istället får bengt, nu småspringande, gå och ta ut pengar tvåhundra meter därifrån och vänta in nästa buss… senare på bussen känner bengt nu att han börjar slappna av lite och magsituationen är halvvägs ute, om man kan säga så. en så kallad prärievarg alltså. halvvägs på bussturen, krockar dock plötsligt två bilar i en korsning framför bussen och de blir stående i en halvtimme till… klockrent. klockan tre på eftermiddagen är bengt framme i sin kadettbostad och kan lätta på trycket… stabilt. tog bara tio timmar denna resan… cykel hade gått snabbare. nu sova. snakkes.

bildtext. bengts plan kan ha sett ut så här?

1 kommentar

  • hahaha! Attans, jag som væntade mig ett smaskigt slut med spya på busschaffisen eller nåt! Stackars lille Bengan!


Lämna ett svar