[kåpen]

lirade korpen-fotboll idag utanför zlatans hus på grusplanerna i limhamn i malmö. blev en rätt enkel seger med 3-1. kom efter tio minuter med i målprotokollet dessutom. tänk att man nu gjort mål i samma stålnätsmål som till exempel roger näslund på klågerups el/bygg ab och rickard berndtsson på hyllie vvs och cykelreparation. inte illa… hörde att han där rickard till och med blev “årets anställda” förra året… tyvärr för egen del så tog matchen däremot slut efter målet. blev nämligen inputtade i stolpen i samma situation när jag skulle styra in bollen och kunde inte fullfölja. fantastiskt vilket champagneglas man är. kan inte sett helt hundra ut från håll heller när man gränslade stolpen i luften… bäst på plan annars, i en annan rätt medioker tillställning på grusplanen, med fina inslag av grästuvor och hålor stora som de på e22, var däremot den eleganta rättskiparen. med kommentarer som “lägg hörnan från andra sidan. är du handikappad eller?” och “är du skadad?! JA eller NEJ?! isf är det väl för fan bara att fylla i en skadeförsäkring och lämna plan.” får han såklart överlägset högsta betyg. världsklass! korpen är kung. nu kolla vilka united får möta i CL-finalen. snakkes.

bild till vänster. haha… busted. vad ska man annars göra på vårt jobb? höger. goalgetter-skorna!

comebacken?

kanske är på tiden att man tar upp den här gamla ovanan igen, men bara kanske… har tatt examen, börjat jobba och snacka med riktiga flygplan och flyttat till egen lägenhet i lund, så det har inte hänt så stora grejor sen sist. om man bortser att man bytt lay-out och sidhuvudsbild på bloggen… borde väl finnas en del trams att fylla ut den här sidan med alltså… men det får bli nån annan gång i veckan, ska kolla andra halvlek av chelski – pool nu… snakkes.

lång historia.

riktigt bra historia detta, så kände mig tvungen att lägga upp den här. otroligt att man bloggar två dar i rad dessutom… har en gammal lumparkompis, vi kan kalla honom bengt, för så heter han nästan, som pluggar till officer i uppsala. egentligen är han från lund och det var där han befann sig i måndags, när han började sin resa uppåt landet för att åka tillbaka till skolan igen. bengt hade bokat ett tidigt stockholmsflyg som skulle lyfta från sturup halv sju. därför gick han upp klockan fem hemma i lund för att ta bussen ut till flygplatsen. på bussen hör han att det är rätt kasst väder på östkusten med mycket förseningar på flyget… väl framme är trots allt inte flyget försenat alls… “yes” tänker bengt… ända fram till en halvtimma innan avgång. då får bengt och dom andra reda på att flyget är försenat en timme. när timmen gått blir det ännu en timme och till slut ytterligare en halvtimme. här nånstans märker bengt att han glömt sin laddare till datorn och har riktigt kasst batteri på sin mobil. därför har han absolut inget att göra.

efter all väntan kommer bengt till slut iaf iväg. väl uppe i luften får planet ligga i väntläge i en timme utanför arlanda på grund av “heavy inbound traffic” som det fint heter. kan förklara det nån annan gång… en riktigt kass landning senare börjar planet taxa till gaten. då får dom reda på att gaten inte är klar och istället får de stå och vänta i en kvart för att kunna hoppa av planet. väl av krånglar bagageutlämningen, men tåget mot uppsala passar däremot väl in i bengts planering. någonstans här börjar det bubbla lite i bengts mage, men han bestämmer sig iaf för att hoppa på tåget istället för att ta sig till uppsala sköta behoven där.

framme i uppsala går bengt med lätta, men lite snabbare steg, på grund av situationen i magen, mot bussen. då upptäcker han att mobilen dött och i uppsala åker man bara buss genom att beställa biljett via sms… han rotar lite i fickan och luskar fram en tjuga och frågar busschaffisen hur långt han kommer på den… “ingenstans” får han som svar. istället får bengt, nu småspringande, gå och ta ut pengar tvåhundra meter därifrån och vänta in nästa buss… senare på bussen känner bengt nu att han börjar slappna av lite och magsituationen är halvvägs ute, om man kan säga så. en så kallad prärievarg alltså. halvvägs på bussturen, krockar dock plötsligt två bilar i en korsning framför bussen och de blir stående i en halvtimme till… klockrent. klockan tre på eftermiddagen är bengt framme i sin kadettbostad och kan lätta på trycket… stabilt. tog bara tio timmar denna resan… cykel hade gått snabbare. nu sova. snakkes.

bildtext. bengts plan kan ha sett ut så här?

norgehistoria.

det går rätt segt just nu. med det mesta. ordentligt segt alltså. har bara en och en halv vecka kvar på skolan och mitt studentliv någonsin, men det känns ändå redan som man har passerat mållinjen för länge sen. som att springa ett otroligt seriöst maraton på fyrtiotvå kilometer för att sen inte stanna och vila, utan jogga hem de sista två, tre kilometrarna för att man måste… lite sådär på halvfart, men ändå tillräckligt koncentrerat för att inte stanna och slappna av och riskera nåt… en sån där riktigt tråkig sträcka, som man egentligen hade kunnat skita i alltså… är ni med? riktigt bra liknelse. är nöjd. ännu tyngre i allt trams är ändå att alla norrmän från den gamla klassen dratt hem till [nåjä] igen. men blev påmind om dom igår faktiskt… genom posten. den mobilräkningen var fan inte ok. ska aldrig svara om ett nummer som börjar på +47 ringer igen… 4,50 kr/min är rena kapet, men tänk på att det bara kostar 2,50 kr/min att ta emot. ojoj. vilket klipp! tele2 är fantastiskt. eller så är man dum i huvet som inte tänker på det? tror mer på det sista… snakkes.

bildtext. heja norge. sexton timmar i mobilen på en månad känns inte helt sunt heller. ska skärpa mig, morsan. lovar.

gnällinlägg.

bloggen is the shit? har inte pallat göra ett dyft här på ett tag nu… igen. börjar rinna ut på dåliga bortförklaringar, så får väl helt enkelt bara sprattla till och skriva lite… bra va? är inne i tyngsta kapacitetsfasen i skolan nu, där man svänger mest flygplan möjligt, så är lite tom i huvudet på kvällarna, då det tydligen är meningen att man ska sitta här och plinta ner allt man gjort och inte gjort under dagen. där kom undanflykten… som väntat, men är faktiskt en del av sanningen. man åker till skolan, sitter sina pass, rensar huvudet på ork, kommer hem, stirrar in i väggen i en halvtimme, lovar sig själv gå och lägga sig tidigt på kvällen, kollar the hills eller nåt trams på mtv, sen drar man och gymmar med steve på friskis, efter att blivit övertalad, sen kommer man hem, äter, diskar, stirrar lite in i väggen igen. till slut sitter man där och kommer på sig själv att man inte gick och la sig tidigt. dagen efter är det bara att börja om igen. sunt liv just nu? sex jävla veckor kvar på skolan, sen blir man provanställd. sinnes vad man längtar.

annars lugnt. såg dagens vinnare häromdagen förresten. tre tanter som skulle träna på friskis heleneholm på tredje våningen… och tog hissen. underbart. bra drag. ska försöka uppdatera lite mer ofta nu… försöka var det… snakkes.

cut copy – hearts on fire. riktigt bra. ellerhur sandy?

omjölkligt att se skillnad?

var en inflyttningsfest, en ledig vecka i halmstad och ett uppsalabesök sen sist man skrev, men orkar inte skriva om såna banala grejer längre, så skriver om när man handlade mjölk idag istället… helt ok. noll energi att blogga överhuvudtaget, så tar det här med mjölken, så får vi se när det blir nästa gång. i det här tempot om tre veckor kanske?

nu till inhandlingen… blev något av en premiär när man klev in på ett halvrisigt netto i malmö idag. tog en gul korg, började gå in i affären, gick förbi alla staplar och rader med spettekaka, som fyller minst sjuttiofem procent av utbudet i alla mataffärer i skåne… helt sant är det. varför ljuga om en sån sak? resten är annat skånskt skräp, som peps perssons alla släppta cd-skivor och sånt där… i vilket fall, så kom man till slut fram till kyldisken, där nåt otroligt hände. var nästan lika stort som att se håkan mild göra en överstegsfint… men dom sålde arla! första gången jag sett det här nere. riktigt klassiskt redan är det, men dom hade verkligen satt upp en lathund om hur arlas mjölk skulle “översättas” till skånemejeriers utbud. vilka hjältar. heja skåne? välkomna till sverige. äckligt rutinerad i förpackningarna som man är, plockade man snabbt på sig två blåa lättmjölk och gick och betalade… värdsvant. nu sova. snakkes.

bildtext. visst fan… så var det?

flygledarpost.

fick ett kuvert idag från nån pensionsvalsgrej…

lite kul att man redan gör tvärtom. är ju flygledare? kul skämt.

sammanfattningen.

ett rejält gnälligt humör till trots i fredags, så lyckades ändå kvällen bli helt godkänd efter att det blivit en lajjden utgång. hatlebrekke i klassen hade planerat att åka till köpenhamn för att se metallica, som han sett fram emot i två månader. klockan fyra insåg han att dom redan uppträtt på torsdagen. ett sanslöst vinnardrag. har aldrig sett en vuxen man bli så besviken för att ha missat fyra medelålders män med långt hår sjunga hårdrock… istället kom han och kenneth hit och käkade pizza innan vi inledde kvällen. planen var att dra ner till kb och kolla detektivbyråns spelning… testa att lyssna på dom. grymt skön musik, om än lite speciell kanske. tyvärr tappade vi hatlebrekkarn till en annan förfest, men fick med oss steve istället. konserten var helt ok. får tre gelehallon av fem möjliga… tre stycken hårda, som legat framme ett tag… efter konserten var det bara att åka hem igen och ta slut på kvällen i sängen. helt död efter veckan. resten av helgen är inget att berätta om. united förlorade. röv. nu plugga flygregler. snakkes.

bildtext. detektivbyrån.

pos(i)tivt?

kvart över fem. fredageftermiddag. vad har hänt i den skånska möllan idag? svaret är inte ett skit… inget kul som är värt att skriva om, så får väl drabbla på om ingenting som vanligt. upptäckte idag ett knappt läsligt meddelande i trappuppgången om att posten inte gick att levereras på grund av att mitt namn inte stod på dörren. fattar inte ett skit. personen som skrivit skrev som man själv gjorde i årskurs två eller nåt och var tvungen att skriva bokstaven s i skrivstil trehundra gånger efter varandra för att lära sig nåt… personen kan ha hetat denny, jenny, jimmy, kenny, eller sonny. ingen vet. lappen kan ha suttit där sedan 090801, 090901, 090907 eller 000901. i vilket fall är det unikt att den som satt upp det ligger ett år före i sin almanacka, men där det sista alternativet troligen räknas bort om inte citymails brevspringare är sierskor. det tyngsta av allt är att mitt namn stått på dörren hela tiden sedan vi flyttade hit på fjärde våningen. hade människan haft någon slags rörelseförmåga i ben och någon grad av läskunnighet, så hade detta aldrig hänt. ger mig också på att posten man skulle fått är något skräp-reklamblad eller en “inflyttningspresent” i stil med “välkommen till malmö. som nyinflyttad får du härmed ett presentkort på en ögonfransplockare om du handlar för tusen kronor eller mer i en av våra affärer i kristianstad. grattis!”. hur jävla lönt är det? varför kämpa? är inte bitter idag? har iaf mailat shittymail.se och förklarat mig. bedrift. nu äta pizza med hatlebrekkarn, sen kolla detektivbyrån på kb. snakkes.

bildtext. och vilken mail skulle man nu skicka det till igen? Z77, 211, 277 eller vad var det nu? iddi.

krisplan i luften?

helt ointressant, men bara så att alla vet, så lär vi oss just nu i skolan hur man hanterar och snackar med ett flygplan med till exempel ett motorfel, en sjuk passagerare, ett bombhot eller nåt annat oväntat… ändå en gnutta nyttigt och stort väl? nästan ännu större än det är däremot att man lärt sig lira nationalsången på gitarren nu. ska riva av ett fett solo innan sveriges vm-kvalmatch imon… eller? nu sova. är trött. som vanligt. snakkes.

bildtext. det brinner… skit i det! lita på flygledaren. fixar dom. lätt…

http://www.ohdear.nu förresten.